Adress

Stora Hammars byväg

GPS-position

N 55°25´23.88´´ E 12°59´24.36´´

Stora Hammars gamla kyrka

Kyrkans ålder, 1151-1155, har fastställt genom s.k. dendrodatering av en bevarad ursprunglig takbjälke. Den är uppförd av den s.k. Oxiemästaren, en stenmästare som haft sitt arbetsområde på Söderslätt och vars namn man inte längre känner. Oxiemästaren avbildade speciellt lejon som äter vindruvor och han arbetade i kritsten. I kyrkans tornrum finns ett fragmentariskt kritstenslejon bevarat.

Den ursprungliga kyrkan bestod av ett kortare långhus än i dag och ett numera försvunnit kor i öster. På 1200-talet byggdes västtornet. Tornets bottenvåning försågs då med ett valv som bärs upp av fyra huvuden i kritsten. Ett av dessa avbildar en kung med krona. Tornet hade inte någon ingång från väster som i dag utan endast en öppning invändigt in mot långhuset. Det uppfördes troligtvis som ett mausoleum över bygdens storman och troligtvis också hans hustru. Deras gravar kan finnas bevarade under golvet.

Den äldsta kyrkan var försedd med invändigt trätak och hade kalkmålningar på väggarna. Fragment efter dessa kan i dag endast ses ovan valven. Bl.a. finns här avbildat en fisk, troligtvis en sill.

I början av 1400-talet slogs valv i den övriga kyrkan. Dessa målades av den anonyme konstnären som går under namnet ”De långa näsornas mästare”. I slutet av 1400-talet rev man det gamla koret och utvidgade kyrkan åt öster.

Den medeltida dopfunten är från kyrkans äldsta tid, tillverkad av Oxiemästaren. Över dopfunten finns en målad baldakin av trä från 1698 som är tillverkad av Malmökonstnären Claes Giertsson. En av de bevarade långhusbänkarna är försedd med årtalet 1628 medan bänken invid altaret bär årtalet 1688.

Altaruppsatsen och predikstolen är 1755 snidad av den skånske träsnidaren Johan Ullberg. Han var krögare i Hurva men också en skicklig snidare som arbetat med många skånska kyrkor.

Omkring 1700 uppsattes en läktare utmed långhusets västra och norra sida. I dag är endast den västr bevarad. Läktarbarriären har flera målningar av apostlarna, troligen utförda av Claes Giertsson. Det är en blodig martyrhistoria som här framställs.

Petrus korsfästs
Filippos korsfästs
Andreas korsfästs
Simon genomborras av ett spjut
Tomas dödas med svärd
Matteus sticks ner med svärd
Jakob d.ä. dödas med yxa i huvudet
Judas Taddeus får huvudet kluvet
Jakob d.y. får ögonen utstuckna
Bartolomeus flås levande

Om Johannes står det dock att han inte blev martyr utan istället ”Blef Sootdöd”.