Adress

Maglarp by

GPS-position

N 55°23´17.16´´ E 13°4´59.88´´

Videoklipp

-

Maglarp gamla kyrka

När man i den till Maglarp närliggande staden Trelleborg beslöt sig för att bygga en ny tegelkyrka ca 1200 var man tvungen att etablera ett större tegelbruk i området. Detta innebar att till stadens angränsande socknar kunde få relativt billigt byggnadsmaterial i form av tegelsten. Sättet att bygga med tegel, eller ”den bakade stenen” som det hette kom under slutet av 1100-talet.

Dateringen av Maglarps kyrka ges av gravar som påträffats vid kyrkans restaurering. Dessa hade en uppmurad kista med speciell nisch för huvudet vilket är typiskt för just den tiden.

Kyrkan har ett västtorn som är lika brett som långhuset och som är samtida med detta. I övre våningen av tornet finns ett rum som haft fönsteröppningar in mot kyrkan. Detta kan vara platsen, en s.k. emporvåning, där den lokale stormannen och hans familj kunde följa gudstjänsten. En annan teori är att tornrummet ingått i en speciell kyrklig liturgi eftersom dessa emporvåningar ofta har ett eget altare.

Från början hade kyrkan innertak av trä men ca 1400 slogs valven. Dessa målades med en enklare dekor. Två ingångar har från början funnits, kvinnoingången från norr och männens ingång från söder. I långhusets östra vägg, den s.k. triumfbågsmuren, har det funnit ett Mariaaltare i norr och ett altare för ett i dag okänt helgon i söder. Endast rester efter det södra altaret är dock kvar. Predikstolen vilar nämligen på detta.

Dopfunten är lika gammal som kyrkan. Den är fyrkantig till skillnad mot flera dopfuntar från denna tid. Över dopfuntens skål, s.k. cuppa, finns ett äldre trälock.

Det ursprungliga altaret finns kvar och på dess framsida ses en lös sten som täcker ett hål i altarskivan där reliker en gång fanns inlagda. För att ett altare skulle kunna upplevas som en av martyrernas gravar var man nämligen tvungen att ha några kvarlevor efter dessa personer inlagda i altarskivan. Vilka rester efter helgon som en gång legat i Maglarps altarskiva är dock inte längre känt.

Triumfkrucifixet är snidat av den anonyme träsnidare som går under namnet ”Törringemästaren”. Det hängdes upp ca 1450.

Predikstolen är daterad året 1568 och är därmed en av Skånes äldsta bevarade predikstolar. Baldakinen över predikstolen är troligtvis från år 1634.