Adress

Borgens ruinkulle ligger vid kyrkan i Skanör.

GPS-position

N 55°25´14.52´´ E 12°50´57.48´´

Skanörs borgruin

Redan tidigt, när handeln med sill började på näset och stadsbildningarna växte fram, insåg den danska kungamakten att sillen var en stor naturtillgång och att här fanns underlag för skatteindrivning. Beslutet att bygga kungliga borgar dröjde därför inte länge. En av deras uppgifter var ju att vara bostad åt skattefogden.

Borgen i Skanör byggdes med ganska stor säkerhet kring mitten av 1200-talets första hälft. Detta kan man slå fast genom de arkeologiska undersökningarna som gjordes 1907-1909 av Otto Rydbeck. Då fann man bl a ett stort antal daterbara mynt. Ett av mynten i ett djupliggande bygglager var präglat i Lund under ärkebiskop Peder Saxesson mellan 1224 och 1228, men även flera andra mynt och keramikföremål ansågs vara från denna tidsperiod.

Utgrävningarna påbörjades i juni 1907 av en arbetsstyrka på fyra man som senare utökades. I kullen visade sig grunden bestå av en naturlig förhöjning som sedan byggts på med sand, grus och delvis med sten. Sanden kom från de vallgravar man samtidigt grävde runt borgen. Kullen hade sedan stabiliserats med hjälp av träpålar, och på toppen hade man lagt en över metern tjock sula av grästorv.

Den mycket noggranna arkeologiska undersökningen av borgkullen försvårades av att man under den långa perioden efter borgens nyttjande hade hämtat sten och tegel från de övergivna byggnaderna. Bl a till byggandet av Skanörs rådhus på 1770-talet, men säkert också till många andra byggnader på det stenfattiga näset.

På kullens topp fann man stengrunden till en byggnad på 16,5 gånger 8 meter. Den drygt en meter tjocka grundmuren var av sten, men husets övre del har varit uppförd av tegel. Källargolvet utgjordes av lergolv men var delvis belagt med tegel. En stentrappa i byggnadens sydvästra hörn visade var stora ingången varit. Bland de många fynden kring denna byggnad fanns delar av blyspröjsare och glasskärvor med målningar. Ställt mot den torftighet som annars dominerade medeltida byggnader, visar detta att det här var en plats och bostad för någon betydelsefull.

Att det stora antalet fynd av mynt och andra föremål gjordes på kullens västra hälft, visar att borggården låg på denna sida. Här fann man också rester av flera andra byggnader. Även dessa hade i flera fall stengrund, men var troligen i övrigt byggda i trä. En av byggnaderna hade varit utsatt för en förödande brand. Vid flera tillfällen utsattes Skanörs borg för väpnade överfall. Ett av dessa var när hanseatiska trupper 1312 erövrade borgen, och det kan mycket väl vara vid ett sådant tillfälle som denna byggnad brändes.

Det förekommer flera berättelser om luftfyllda utrymmen i borgkullen, där man släppt ner föremål som då försvunnit. Några sådana håligheter gick dock inte att finna under den arkeologiska utgrävningen och dessa berättelser är troligen mytiska.

Runt borgkullen fanns, och finns delvis kvar, en inre och en yttre vallgrav. Vallgravarnas kanter var förstärkta med kraftiga pålverk och rester av dessa pålar visar att vattenbredden var c:a 8 meter. Även på vallen mellan vallgravarna hade sanden bundits av påförda torvlager. I nordväst fanns en vattenförbindelse mellan gravarna, och ungefär vid samma ställe hade yttre vallgraven en förbindelse med det s.k. Bakdjupet och därmed med havet. På norra och sydöstra sidan hittade man stolphål och stolprester efter bryggor som gått över vallgravarna.

Sydöst om borgkullen fann man en brunn. De våta sandlagrens förmåga att konservera, gjorde att brunnens nedre delar var mycket väl bevarade. Man kunde också konstatera att brunnen byggts senare än borgkullens anläggande.

Fynden man gjorde vid utgrävningen var många. Man fann bl a stora mängder kontrollmärken av bly. Det var skattemärken för de fiskare som bedrev fiske under marknadstiderna. De medeltida myntfynden var många. Man fann också vikter som kan ha använts för invägning av mynt.  Föremål som verkade kastade och inte tappade var allehanda trasiga verktyg och husgeråd. Dessa fann man till största delen i vallgravarna på östra sidan. På kullens västra sida inom det område man tror var borggård fann man ett flertal tärningar för spel. Här har troligen knektarna suttit och spelat tärningsspel utomhus med utsikt ut över havet, men ibland tappat sina tärningar i sanden. Andra fynd var de armborstpilar och pilspetsar som återfanns vid utgrävningen. Dessa måste vara från de väpnade strider som borgen utsattes för. Bland fynden finns 16 musikinstrument; flöjter av rörben och fågelben och förarbeten till flöjter, och inte mindre än sex mungigor av både järn och brons.

När borgen övergavs har inte gått att fastställa, troligtvis fungerade den under hela medeltiden men förlorade i betydelse efter det att Falsterbo slott uppfördes i början av 1300-talet.

 

 

Fri entré